Inför Manchester City

MÅN:
LAGUPPSTÄLLNINGAR
Vår tidigare publicerade laguppställning stämmer. Här kommer de officiella lagen.

1 Petr Cech
17 Jose Bosingwa
2 Branislav Ivanovic
26 John Terry (k)
3 Ashley Cole
7 Ramires
6 Oriol Romeu
16 Raul Meireles
23 Daniel Sturridge
11 Didier Drogba
10 Juan Mata
Avb: 23 Ross Turnbull, 20 Paulo Ferreira, 12 John Mikel Obi, 8 Frank Lampard, 15 Florent Malouda, 21 Salomon Kalou, 9 Fernando Torres.

Man City: Hart; Zabaleta, Lescott, Kompany (k), Clichy; Y Touré, Barry; Milner, Agüero, Silva; Balotelli.
Avb: Pantilimon, Savic, K Toure, De Jong, Johnson, Nasri, Dzeko.

Domare: Mark Clattenburg.

Det innebär alltså att det blir den mer energiske Meireles på mitten istället som jag trodde Lampard. Annars är det bara den nödvändiga ändringen med Bosingwa-Luiz. Inga direkta överraskningar dock. City startar med Milner, alltså en lite mindre offensiv uppställning än den väntade med både Nasri och Silva som en del spekulerade i. Balotelli leder attacken, lite överraskande då man kanske trodde på den mer storvuxne Dzeko mot Chelsea. Men Mancini vill uppenbarligen ha Balotellis irrationalitet i den här matchen, vilket ibland lönar sig och ibland slutar konstigt.

---
Ärligt talat vad är det för fel på sportjournalister? Inte fasen är kvällens match en ödesmatch! Vilket dock alla skriver om och svenska tidningar vältrar sig i skvaller från Englands värsta tabloider istället för att ägna sig åt vad som kommer att ända på plan. (Och hur kan Anelka tvingats lämna Chelsea när han själv på eget initiativ lämnade in en transferbegäran?)
Chelsea vs Manchester City är en mycket viktig match, men trots att en eventuell (mycket eventull förlust) placerar oss 13 poäng efter dem är det sannerligen ingen ödesmatch. Matchen mot Valencia kan man med dramatik i bröstet och darr på stämman möjligen kallat en ödesmatch då den inneburit att CL-äventyret den här gången, för första gången någonsin, hade inneburit att Chelsea åkt ut innan slutspelet, men det här är ingen ödesmatch. Bara en väldigt viktig match.

Kvällens match är av den sorten som kan gå hur som helst känns det. Och det tycker tydligen de flesta för ingen vill tippa en klar favorit. Logiskt sett måste City vara favoriter men Chelsea får oväntat många röster som vinnare. De flesta tar dock det säkra före det osäkra och tippar oavgjort med gjorda mål. Själv känner jag en viss förväntan och förtröstan på att Chelsea har den starkaste viljan ikväll. Jag har inte ändrat uppfattning om att motivation avgör kvällens match, det enda som kan oroa är övertändning och vi får hoppas på en domare som tar kontroll över matchen och inte gör en Chris Foy-insats. Jag hade nog förväntat mig Howard Webb till den här matchen, men det är den mer ojämne Mark Clattenburg som fått uppdraget att blåsa i pipan.

Didier Drogba står åter i fokus som möjlig matchvinnare efter att hittat formen efter en förfärlig säsong med den allvarliga hjärnskakningen, den idiotiska avstängningen han tog och sedan armoperationen. De senaste matcherna har han dock visat upp den Drogba vi minns från dubbelåret. Med vilja, motivation och enorm skicklighet. Lite påminner det som hänt ju vd som hände Arsenal som började säsongen på ett förfärligt sätt, sedan hittade van Persie sitt livs form och har burit laget nästan ensam. Drogba är inte ensam i Chelsea, snarare är det kanske Mata som burit Chelsea på sina unga axlar i en sådan jämförelse, men det är nog ingen slump att Drogba har börjat hitta formen samtidigt som resultaten börjat gå vår väg.

Sky sport har en rätt intressant analys över hur Chelsea ska slå City, även om jag är långt lika övertygad om att Meireles blir valet för vänster mittfält. Ändå intressant att läsa. >

SÖN:
Chelsea måste göra en ändring från senast då Luiz är avstängd. Samma öde drabbar City i form av Richards. Bosingwas försvarskvaliteter kommer nog att testas ordentligt i den här matchen, om Mancini vågar satsa på två mycket offensiva yttrar i Nasri och Silva. De flesta tidningar tippar dock att han inte gör det utan att det blir Milner istället. Silva flyttar ingen på, men Cole och Romeu bör kunna ge honom en besvärlig kväll särskilt då Zabaleta inte riktigt är lika offensivt tung att bevaka som Richards brukar vara och därmed berövar Silva en hel del av det understöd han är van vid.

Att gissa Chelseas startelva 24 timmar före matchen är klart lättare än att gissa Citys. Jag tror, och hoppas, på följande Chelseaelva.
Cech - Bosingwa, Ivanovic, JT, Cole - Ramires, Romeu, Lampard - Sturridge, Drogba, Mata.
Det är väl bara frågan om Meireles får starta för att försöka springa sönder Citys starka mittfält eller om det blir Lampards passningsspel som prioriteras. Men det är ju hemmamatch så Chelsea borde satsa positvt i första hand och sedan sätta in Meireles att mala ned deras mittfält när Chelsea tagit en ledning.

Kul fakta: Chelsea har gjort mål i slutminuten i tre av de fyra senaste hemmamatcherna mot City. Till skillnad från alla de sena mål vi släppt in mot andra lag den här säsongen.

---
Samir Nasri avfärdar Chelsea som titelhot. Vi får väl hoppas att Chelsea bevisar hur fel han har imorgon. Nasri som väl knappast blivit den viktiga spelare han hade tänkt sig i City. Petr Cech talar också om Chelseas respekt för Citys mittfält och anfall inför matchen. Han ser dock svagheter i laget som han hoppas Chelsea ska kunna utnyttja, och det är ju onekligen så att trots en på papper väldigt stark backlinje och en storspelande Joe Hart, har City inte direkt varit omöjliga att göra mål på som statistik nedan visar. Svårigheten ligger nog snarare i att hindra dem att göra mål. Särskilt i andra halvlek, då de gjort 35 av sina mål i andra halvlek. Ett oroande faktum då Chelsea till de allra senaste matcherna varit usla i att hålla tätt sent i matcherna.

Signaturen Carefree har gjort en analys som jag kanske inte helt håller med om, men den är intressant för den som gillar att teoretisera, och jag tror han har rätt i sin rekommendation om att Chelsea ska spela som mot Valencia och Newcastle (OK, han nämner bara Newcastle men det var ännu tydligare i Valenciamatchen) med djupare försvarsspel och snabba omställningar.Det tycks onekligen vara Citys svaghet. Kan Romeu hålla Silva någorlunda inom kontroll ska det fungera mycket bra.>

---
Effektivitet är inte bara nyckeln på söndag. Det är ett absolut måste när det gäller Chelsea. Att City är ett av de effektivaste lag som finns just nu är redan klart.

Vi såg i El Clasico hur viktig effektivitet är, plus att storstjärnorna måste leverera. Christina Ronaldo var urusel och Real tog inte sina chanser, vilket i praktiken skänkte bort matchen till Barcelona som inte bara tog sina chanser, de fick dem också hur lätt som helst. Vilket brukar gå hand i hand med effektivitet. Utan vidare jämförelser så finns det en lektion där för Chelsea. Missar vi ens en tredjedel så många chanser som vi brukar (undantag första halvtimmen mot Valencia) så slutar nog matchen inte så bra som vi hoppas. För City lär inte göra det.

Därför ser jag effektivitet som det absolut viktigaste måndag kväll. Självklart måste laget klicka också, men där är jag mindre orolig efter de senaste matcherna.

Hade jag varit en tippare är nog det här en match som kräver helgardering. Effektivitet och kanske tillfälligheter som inte kan förutses lär nog avgöra det hela.

LÖR:
Intressantast idag är kanske ändå Uniteds förhållande till fiaskot i Basel. De tog ju elimineringen från Champions League på ett helt annat sätt än City, som enligt Mancini nu ser fram emot att vinna Europa League. Kommer United att vackla idag mot Wolves, eller resa sig omgående och visa var skåpet ska stå?

Gareth Barry varnar för Chelsea och medger att City tittade på oss i tisdags och blev imponerande. Tack för det. Det blev jag också.

FRE:
Vi kommer inte att kunna spela samma lag som i senaste matcherna då David Luiz får tillbringa matchen mot City på läktaren efter dragit på sig ett gult kort för mycket. Han är avstängd på måndag. Däremot kommer skadade José Bosingwa tillbaka, så backlinjen är rätt given. Bossman, Ivanovic, JT, Cole. Även skadade Josh McEachran tränar med laget, vi ska nog inte förvänta oss att se honom starta dock. Lite grann gav AVB på sin presskonferens förra årets kritiserade medicinavdelning en känga då han hyllar hur de får tillbaka skadade spelare och håller spelarna friskare i år. Fakta understryker ju också att det är så än så länge då bara Essien missat mer än någon enstaka match.

Man City saknar Micah Richards men Zabaleta lär vara tillbaka så någon större skillnad är det väl ändå inte. Kolarov är dock fortfarande skadad.

AVB säger dock att vi måste vinna annars kan vi glömma drömmen om att utmana om ligatiteln. 13 poäng är kanske inte omöjligt men inte heller troligt att Chelsea kan hämta tillbaka på ett lag som City. Han tillägger dock att det är egentligen först i januari, efter den häftiga julperioden i engelsk fotboll som vi verkligen kan säga vilka lag som kan utmana om titeln. Han ser inte heller några svagheter i Citys lag just nu. Något vi bara kan hålla med om.

Chelsea har vunnit fem av de sex senaste hemmamötena mot City. Noterbart är att Chelsea är enda lag som använt alla sina avbytare i samtliga matcher i år. Vilket visar hur aktivt AVB coachar laget. Drogba är tre mål bort från 100 ligamål nu. Tre mål är kanske lite för mycket att hoppas på, men drömma kan man ju. Värste målskytt på City är Frank Lampard som gjort fem mål på dem i de senaste nio matcherna, om han startar gör Lamps också sin 350 Premier Leaguestart för Chelsea. Citys siffror bryr vi oss mindre om eller hur? Vi bör dock notera att de har bara spelat i underläge ynka 15 minuter den här säsongen, så ett tidigt mål för Chelsea och bra försvarsspel kan nog skaka deras nerver lite. Det som hjälper oss i det är att City faktiskt inte har hållit nollan de senaste sju matcherna, sämsta statistik i den avdelningen som de har haft på två år!

--
Det snackas om och kommer att snackas en massa om hur Chelsea ska spela mot Manchester City så jag tänker bara säga en sak mer om det, hoppas jag: Det är att jag struntar i hur Chelsea ställer upp, jag struntar faktiskt i vilka som spelar även om jag nog tror att laget som startade mot Newcastle, dvs med Lampard, är det som startar mot City, jag struntar i högt försvarslinjen pressar upp. Vad jag bryr mig om är hur spelarna visar vilja, motivation, inställning. Det är vad jag tycker varit största skillnaden mellan Chelsea i de senaste matcherna och tidigare. Inte hur högt försvarslinjen ligger eller hur rakt Chelsea spelar. Det är teori som hjälper tränare och människor som måste analysera allt att förstå, för mig handlar bra fotboll väldigt mycket om psykologi; det vill t ex vilja, självförtroende, inställning och sådana saker. Och på den nivå Chelsea befinner sig tycker jag det är avgörande skillnader då teknik, fysik, talang, kvalitet ändå är rätt likvärdig i toppen. Det är dock svårbeskrivbart, så det är lättare att förenkla matcher till teori. De största tränarna är inte särskilt ofta de som teoretiserar bäst, utan de som motiverar laget bäst.

Det är vad som kommer att avgöra mot City. Individuellt är lagen rätt lika även om City kanske kan ställa lite mer fysik och kraft på mitten. Silva är i mitt tycke seriens bäste spelare just nu (ledsen van Persie), men Mata är inte så långt ifrån. Vi ska sluta med jämförelser där.

Jag tror helt enkelt att det lag som vill vinna mest kommer att göra det. Trots Citys fullständigt otroliga effektivitet, har något lag gjort så många mål i förhållande till målchanser? Chelseas effektivitet har inte direkt imponerat, förutom i första delen av matchen mot Valencia, kan det innebära en vändning för oss för även vi har haft matcher de senaste åren när målen har trillat in nästan utan att det ens varit chanser, tänker närmast på inledningen av förra säsongen. Tänk bara på hur oerhört många chanser vi skapade mot United utan att vinna den matchen (tack linjedomaren).

Sedan kan vi spekulera i vilka som vill vinna mest. Chelsea som inte vill att serien ska vara avgjord eller ett City som vill bevisa att det misslyckandet i Champions League (i den gruppen kan jag inte tycka det var ett jättemisslyckande direkt, utan mer ett utslag av bristande rutin, särskilt i de inledande matcherna) inte identifierar dem i år. Betyder det jag säger nedan om att vi kan förstöra deras perfekta säsong något för spelarna som var med för dryga sex år sedan, eller för de nya?!

Formmässigt; kanske är Chelsea formlaget. Visst vann City mot Bayern (åtminstone mot deras reservlag) och de slog Norwich med imponerande 5-1. Men jag (knappast helt objektivt) tycker nog Chelsea imponerat betydligt mer de senaste två matcherna, medan City på något sätt inte imponerat på mig de senaste veckorna trots att målen trillar in med häpnadsväckande frekvens. Norwich senast påminde lite grann om ett rådjur i strålkastarljuset på Etihadstadion, det var absolut inte samma Norwich som verkligen gav allt mot Chelsea tidigare.

TOR---
City påminner väldigt mycket om Chelsea säsongen 2004-05, fast med väldigt mycket fler gjorda mål. De är redan väl på väg att ta vårt målrekord på 103 mål i ligan från 2009-2010.

Så varför inte göra mot City vad de gjorde mot oss 2004. Vinna.

Chelsea förlorade bara en enda match den säsongen (se Resultat om ni vill kolla upp tabellen och matcherna) och det var förstås mot Manchester City. Ett lag vi har haft väldigt svårt mot de senaste åren även om det inte enbart är förluster, tydligen mest förekommande de säsonger vi vinner ligan... (2004-05, en förlust, en oavgjord, 2009-10, två förluster - förra säsongen vann vi inte ligan, men vi slog åtminstone City en gång, 2-0 hemma). Så det vore onekligen rätt mysigt om vi återgäldar den tjänsten och förstör deras hittills perfekta säsong som de förstörde vår perfekta säsong.

Själv är jag helt av den teorin att spelmodeller är bra, när man har spelarna för dem. Annars anpassar man spelmodellen till spelarna man har.

Därför hoppas jag att Chelsea fortsätter på den mindre revolutionerande adaptionen av spelmodellen som vi visat mot Newcastle och Valencia. Något som jag tror lär passa City väldigt illa. Jag kan dock bara hoppas att de tror Chelsea fortsätter spela som i tidigare matcher mot framförallt röda lag den här säsongen. En modell som säkert hade passat ett City med sin enorma effektivitet bra mycket bättre än den infångande modellen med snabbare direktare bollar som demonstrerats i de senaste matcherna.

En anpassad spelmodell är inget nederlag för AVB, utan precis tvärtom. Det visar omdöme och flexibilitet, samt ansvar för laget och spelarna. Det är lite grand en mognadsprocess. Unga managers och människor i största allmänhet har en övertro till sitt eget sätt att göra saker. Det är sådant som slipas till i livet och kallas erfarenhet. Och hur mycket vi än tror på och beundrar AVB, måste vi erkänna att på det området ligger han onekligen efter sina kollegor - på erfarenhetsområdet alltså. Men han lär sig snabbt och det verkar som han nu kastat den ungdomliga prestigen överbord och gör vad som är bäst för laget och materialet, istället för att försöka få den runda pinnen att passa i det fyrkantiga hålet. Det här höjer bara min beundran och förtjusning i AVB. Dessutom kan det aldrig skada att Chelsea har flera spelmodeller att välja mellan då motståndet faktiskt kanske fungerar bättre för den ena än den andra i olika matcher. Det är fortfarande Chelsea som spelar och som på sitt sätt bestämmer modellen för spelet då vi är det bättre laget, med den bättre truppen än nästan alla andra lag vi möter, vilket gör att våra motståndare åtminstone borde få gissa lite hur Chelsea kommer att spela istället för att klistra upp en enda spelmodell att försöka neutralisera.

Jag gillar verkligen vad som hänt sedan den pinsamma ligacupförlusten mot de merseyside-röda. Nu ser jag fram emot resten av säsongen med förväntan och förhoppning igen. Hoppas Citymatchen, hur svår den än verkar, särskilt nu när de har revansch att fordra för den haverade Champions League-satsningen, blir nästa steg på vägen. Jag utesluter inte på något sätt en vinst för Chelsea.