Chelsea hittills...

Överlägsna serieledare! Rekord i antalet matcher utan förlust. Mycket oväntat stort poängförsprång till konkurrenterna. Vad kan man egentligen då ha att säga?

Jo, några absoluta självklarheter. Som kan ses som negativa, men framförallt ska ses som varningstecken.
     Som att bara ynka elva av trettioåtta omgångar har spelats.
     Som att snacket om att gå obesegrade genom säsongen kan bli en kvarnsten runt halsen.
     Som att konkurrenterna vi förväntade där uppe samtliga har underpresterat hittills. City, Arsenal, United, Liverpool, Everton, Tottenham. Samtliga har spelat sämre och nått sämre resultat än någon hade tippat innan serien startade.
     Som att vi har varit relativt lyckliga på skadesidan även om Costa, Ramires, Remy, Mikel, Schürrle och nu Fabregas varit borta. Dock, där har vi en trupp som ska kunna hantera den biten.
     Som att vi släpper in på tok för många mål i slutet av matcherna. Enorma nio mål av totalt femton insläppta mål på 17 matcher har kommit sista halvtimmen emot Chelsea. Det är lite skrämmande siffror. Ändå har Chelsea inte spelat dåligt försvarsspel men vi har släppt in sex mål mer än tvåan i serien, Southampton som sålde två fjärdedelar av sitt försvar i somras!

Det finns dock massor att glädja sig åt, framförallt spelarna. Men även spelet i sin helhet även om jag anser att vi ännu inte gjort en enda riktigt bra match, men vilka fantastiska perioder av bra spel vi har haft i många matcher. Och det räcker oerhört långt i år. José Mourinho är ett annat glädjetecken. Jag är också väldigt glad över att Chelsea äntligen kommit igång med att på allvar och seriöst planera för en utbyggnad av Stamford Bridge istället för att jaga andra lösningar (även om det blir dyrare än väntat. beräknas 20.000 pund per extra stol, men med tv-pengar, vinstpengar och Roman ska Chelsea ändå klara av det utan att behöva göra en Arsenal och höja biljettpriserna till Englands högsta). Chelsea behöver en arena för minst 60.000 som jag ser det och kanske om det går borde man sikta på att nå minst 65.000 även om det behovet ligger lite längre fram i tiden. Men Chelsea måste helt enkelt generera större matchintäkter. Arsenal drar in 35m pund mer på biljetter (de är som sagt svindyra, men framförallt fler) än Chelsea per år trots nästan inga framgångar alls senaste åren. Och det bara i ligan! Därtill kommer CL, cupmatcher.

Ska vi börja med José Mourinho som inte spelar mindgames och kallar oss liten häst i år. Jag tror tyvärr det kan inverkat på den svaga avslutningen av serien förra året. Även om han med absolut största säkerhet sa andra saker inåt i gruppen. Men jag tror tyvärr all publiciteten kring det citatet och den inställningen var kontraproduktivt. Nu säger inte Mourinho sådana saker utan han erkänner nästan rakt ut att Chelsea är laget som alla måste slå, även om han gång på gång går ut och säger att vi kan inte gå genom serien obesegrade. Det är nog möjligt, men varför säga det så ofta?
     Mourinho har också genomfört majoriteten av de ändringar i truppen som han ville få till när han kom tillbaka. Jag tror det blir några förändringar till, någon kanske i januari men troligast i sommar. Tyvärr kommer vi att tappa Petr Cech men jag hoppar innerligt att han stannar till sommaren.
     Jag tolkar det som att det är bättre stämning i år när gnällspikar som en av mina tidigare favoriter de Bruyne är borta. Hans inställning, hela tiden underbyggd av förbundskaptenen Wilmots, skadade laget men framförallt skadade det de Bruyne något oerhört. Han är duktig i Wolfsburg, men bättre i landslaget och risken är väl att han aldrig blir en storspelare i klubbfotboll utan bara en landslagsklippa. Mata försvann och vi har i ärlighetens namn bara saknat honom som person, inte som spelare. David Luiz är också borta och egentligen måste jag väl säga detsamma där, även om Luiz var en jättefavorit för mig personligen - men det var personen jag älskade även om jag gillade hans gung-ho-inställning till taktik och styrning (jag förstår dock om Mourinho inte var lika förtjust i den).
     Det är också otvetydigt att framförallt två spelare har utvecklats enormt, framförallt defensivt eller jag ska egentligen säga överallt-spelare. Det är Eden Hazard och Oscar, och de har ändå otroligt mycket utveckling kvar att göra bägge två.
    Mourinhos värvningar i sommar har varit klockrena. Fabregas verkade vara lite tur då Arsenal tackade nej till sin option, men Chelsea var ju inte de enda som ville ha honom. Det var dock Mourinhos hantering av det hela som avgjorde affären och den var förmodligen mer eller mindre klar rätt långt innan vi anade det. Diego Costa var det ju snack om i princip sedan september förra året, men affärerna ska genomföras också. Klockren spelare för ett Mourinholag som Chelseas idag. Filipe Luis var kanske lite dyr i mina ögon för en spelare i hans ålder och Luis är den som tagit till sig Premier League sämst av de tre, men det var inte oväntat. Azpilicuetas idiotutvisning spelade honom dock i händerna och det är ingen tvekan om att Luis är duktig och erbjuder ett klart alternativ till Césars spel. Zouma värvades tidigare liksom Matic. Matic är en nyckelspelare nu och betyder massor. Zouma är fortfarande på tillväxt men jag fruktar inte en generationsväxling i vårt försvar överhuvudtaget just nu, även om JTs positionsspel kanske aldrig fullt ut kan ersättas. Men Zouma har i mina ögon varit klart bättre i sina rätt få speltillfällen än t ex Citys bra mycket dyrare värvning Mangala som ansågs stå före Zouma i franska landslaget. Det tror jag förändras inom ett år.
     Just nu gör verkligen inte José Mourinho några som helst fel, även om munnen glappar ibland. Ibland blir det hur kul som helst, andra gånger fungerar det onekligen att gunga motståndarna som Whiner och Pelle Grinig. Ibland blir det totalfel, som när han hoppar på supportrarna för att han själv hade en usel dag. Men kanske kommer något bra ur det också, för visst är det så - Chelsea är inte längre en lokal företeelse utan är en internationell klubb och det gör att trycket på biljetter är enormt och det är de lokala som förlorar på det. De som kan sångerna, de som håller igång. De som sparat länge för att ha råd att se Chelsea live kan aldrig ersätta dem som stämning på Stamford Bridge. Men se också på Chelseas bortasupport, det är i mina ögon ett av de bästa inte bara i England utan i världen. De är fullständigt fantastiska.
     Mourinho visar också ett längre perspektiv än han någonsin gjort, vilket delvis förstås beror på att det fungerar bättre vid sidan om plan inom klubben (han funkar bättre med Emenalo som tagit ett steg tillbaka än med Arnesen), dels för att han vill stanna mycket längre, dels för att han fortfarande jagar titlar men också för att han vill bygga på sitt rykte genom att också lyckas bygga för framtiden. Materialet finns där idag och vi ska inte förvänta oss stora förändringar i år, men han kommer försiktigt att matcha in fler av våra ungdomar. Chelsea kommer helt enkelt att köpa betydligt färre färdiga spelare de närmaste åren. Det är min övertygelse men som sagt, resutlatet ser vi inte den här säsongen, kanske inte ens nästa men sedan kommer det att bli proppen ur. Jag tror helt säkert att Mourinho vill göra det här också och visa att han inte bara är en manager som kan köpa ihop ett lag eller bygga ett topplag av färdiga spelare, han vill visa att han kan utveckla kidsen också.

Laget

Ska vi ta en titt på spelarna och med ett försök att se båda sidor och kanske lite spekulation i framtiden för dem. Oavsett om Chelsea förändras mycket ser jag det så här; det här laget kommer att vara som bäst om två år. Fast förändringar kommer att ske som kan ändra det förstås, men det finns en enorm potential i det här laget som startar flest och oftast just nu. En potential som absolut inte är utnyttjad ännu. Det är det yngsta laget, tror jag, trots någon gamling i toppskiktet idag. Och vilka ungdomsgenerationer har vi inte där bakom om Mourinho kan lotsa fram dem. Chelsea har i särklass Englands bästa ungdomsutveckling.

MÅLVAKTERNA
Jag trodde Courtois skulle ta över som etta, men inte lika snabbt och entydigt. Jag hade gärna sett en rotation mellan målvakterna. Jag hoppas innerligt vår målvaktssituation inte förändras i januari. Det kommer att bli min största oro, för jag vill inte förlora Petr Cech ännu och det hjälps ju inte av att Courtois gjort en del dumma uttalanden om att Cech borde lämna och att han själv aldrig skulle acceptera att vara tvåa.

THIBAUT COURTOIS
Enda nackdelen jag ser med honom är att han som nästan alla belgare har en för stor käft och inte tänker sig för när han ger intervjuer. Jag gillar verkligen inte hans sätt att uttala sig och jag hoppas Chelsea (inte Mourinho men kanske Emenalo) tar ett ordentligt snack med honom eller sätter honom i seriös medieträning.
   Som målvakt dock i princip prickfri. Att som 22-åring vara så mogen och stor i sitt spel som målvakt är oerhört ovanligt och den ende jag kan påminna mig om det är Manuel Neuer som förmodligen också är den ende som fortfarande är före Courtois i rankingen.
    Hans största tillgångar är att han behärskar sin längd på ett ovanligt sätt. Han kommer ned snabbare än de flesta målvakter i den längden. Han är fortfarande lite gänglig och inte lika kompakt som Cech som inte är så många centimeter kortare. Courtois's positionsspel är minst lika bra som Cechs och kan bara bli bättre. Han har utan några som helst problem ställt om från det dominerande centrala spelet med kortare pass till det mer förekommande inläggsspelet i England. Han fullständigt dominerar luftrummet trots sin gänglighet. Han läser spelet lika bra som Petr Cech och nästan lika bra som JT.
    Courtois' lugn och behärskningt är också minst lika bra som Cechs. Det enda som Cech kanske fortfarande är lite bättre på är reaktionsspelet men skillnaden är inte så stor och så inger Cechs något mer fysiska spel en större respekt vid fasta situationer då Cech kan köra över de flesta anfallare och mittbackar vid hörnor.

PETR CECH
Jag pratade om honom ovan i jämförelsen och vi vet alla vilken fantastisk målvakt han är. Det enda han har emot sig är ju åldern. Courtois är bara 22 år, Cech är tio år äldre.
    Chelsea har världens i särklass bästa målvaktsuppsättning. Det finns inte en klubb som kommer i närheten av den. Vi har världens bäste unge målvakt och vi har världens bäste målvakt över trettio och ingen är i närheten av någon av dem i de kategorierna.
     Det enda problemet jag ser med Cech är att vi kommer naturligtvis att förlora honom. Hoppas dock att det inte blir till en direkt konkurrent, men jag har svårt att se Chelsea släppa honom till t ex Arsenal som skulle vilja ha honom eller ännu värre till Liverpool som verkligen behöver honom. Nej, det kommer nog bli så att Petr Cech lämnar England med alla våra välgångsönskningar även om det blir PSG eller Real eller till och med los arrogantos som blir lyckliga nog att få honom.
     Som spelare, som person som legend kommer vi att sakna honom enormt, men han förtjänar att få avsluta sin karriär som etta i en klubb och Courtois är just nu något lite bättre även om skillnaden inte är stor. Självklart är dock Cechs rutin bra mycket större än Courtois'. Courtois är dock inte färdig så på något sätt är det hela givet eller hur?

MARK SCHWARZER
En mycket kompetent back-up. Säkert några procent sämre än förra året helt enkelt beroende på det faktum att han är tjugo år äldre än Courtois. Schwarzer vikarierade dock med den äran i slutet av förra säsongen och även någon procent sämre är han bättre än många back-ups vi haft tidigare. Är ej med i CL-truppen pga home-grown idiotierna och han lär knappast göra många matcher om någon mer i Chelseas tröja men det känns bra att han är där. Jag kan sträcka mig så långt som att Chelsea även har världens bäste målvakt över 40! ;-)

FÖRSVARARE
Chelsea har använt sju försvarare hittills i år: Ivanovic, Cahill, JT och Azpilicueta ser ut att vara förstavalet. Men även Kurt Zouma och Filipe Luis har gjort en del matcher, Andreas Christensen, ett jättelöfte har bara gjort en enda men den gjorde han bra i en position som inte är hans främsta. Jag tycker det ser jättebra ut i Chelsea på försvarssidan för vi ska inte glömma utlånade Tomas Kalas, Kenneth Omerou och Ola Aina, Jay Dasilva, Todd Kane mfl som kommer bakifrån.

BRANISLAV IVANOVIC
Han gör i mina ögon utan tvekan sin bästa säsong i Chelsea redan. Han kom från Spartak Moskva och det tog tid innan han tog sig in i laget, idag är han solklart given som högerback fast han nog köptes en gång för att bli mittback. Det skadar dock inte att ha honom i laget som mittback heller och han spelar en del matcher varje säsong på den positionen och sköter det lika bra som alltid.
    Enda problemet med Iva är hans humör. Han samlar på sig en del onödiga kort, inte minst för snack. Men det kan vi ju leva med.
    Väldigt bra framåt och har i år spelat högre upp i banan än någonsin, vid massor av tillfällen har han nästan spelat center i en del anfall. En klippa och kanske ligans bäste högerback just nu då Kolarov inte riktigt står att känna igen i år. Extremt bra på huvudet också vilket alltid är nyttigt.

GARY CAHILL
Har under JTs ledning utvecklats på ett sätt som jag ärligt talat hade mina tvivel på att han hade i sig. En del säger han är JTs like idag, det är han absolut inte. Men oj som han utvecklats särskilt förra säsongen då han spelade regelbundet med JT. Det är absolut inte samma spelare som under Benitez. Det är framförallt Cahills spelsinne jag tycker har utvecklats med stormsteg, men han har faktiskt också blivit snabbare. Något vi kanske inte kan skylla JT för. Och det är inte bara en illusion för att hans positionsspel är bättre, Cahill är snabbare än vad han var när han kom från Bolton till oss. Han är också snabbare i huvudet då han helt enkelt är en bra mycket bättre försvarare idag. Farligt framåt också som viljemålet mot Liverpool.
    Han spelar bra även med Zouma och Ivanovic, men det är helt klart så att som bäst är han tillsammans med JT. Därför finns ju ett litet gnagade frågetecken om honom när JT inte kan spela, dock inget stort.

JOHN TERRY
Kanske har han gjort en bättre säsongsinledning, men fråga mig inte när. Jag tycker JT, förutom något självmål, varit prickfri i årets säsongsinledning. Kanske bättre än någonsin i positionsspelet och hur han styr backlinjen. ALLA i den är alltid bättre, oavsett vilka de är, när JT är med. Det verkar som JT jobbar hårdare i träning än någonsin just nu och kanske gynnar ettårskontrakt honom. Jag är fullständigt övertygad att om han bara själv vill och pengarna inte är alltför låga blir det ett nytt till nästa år, och kanske även till året efter - då kanske med nya plikter även som defensiv coach på Cobham. Han jobbar ju på sina tränarmeriter mellan säsongerna. John Terry betyder otroligt mycket för Chelsea och en bättre kapten kan nog inte en klubb ha. Utanför plan har han en förmåga att råka illa ut och hans familj hjälper verkligen till i det, även om en hel del som sägs om JT faktiskt är rena lögner - men inom klubben betyder han otroligt mycket för spelarsammanhållning och infasningen av nya spelare.

KURT ZOUMA
Visar med lugn och ödmjukhet att han verkligen blir en kandidat att ta över i backlinjen. Inte undra på att klubben och managern visar hur mycket de tror på honom. Bara just precis 20 år gammal, glöm inte det. I minga ögon något bättre än Kalas och ännu lite bättre än Omerou så det är inte undra på att Zouma är kvar i truppen. Påminner mig en del om en ung Desailly även om denne som ung spelade på mitten, men det finns något i personligheten som får mig att tro att Zouma har rätt inställning och rätt karaktär för Chelsea och för en stor framtid som mittback.

ANDREAS CHRISTENSEN
Har bara spelat en match och då som högerback vilket han inte gjort mycket, men jag tycker han skötte det bra. Jag tror väldigt mycket på Christensen som jag tycker påminner väldigt mycket om just John Terry i sitt spel, inte minst positionellt och i speluppfattning. Några år till med JT och kanske har vi där hans naturliga ersättare.

CÉSAR "DAVE" AZPILICUETA
Ligans bäste vänsterback fast han är högerback. Hans man-man-spel är nog bäst i hela Premier League oavsett position. Har han någon svaghet är det kanske att han är fysiskt mindre välväxt än försvarare normalt och inte lika offensivt hotande som Ashley Cole var (men glöm inte spelet innan det avgörande målet mot Liverpool). En managerdröm, en spelare som alltid gör jobbet även om han inte får all credd för det.

FILIPE LUIS
En annan typ av vänsterback än Azpi. Än mer erfaren, mer offensivt lagd och med bättre inlägg. Har haft lite svårare att acklimatisera sig i Chelsea än de andra sommarspelarna, men då han fick några matcher pga Azpis utvisning spelade han till sig mer förtroende och det känns som om valet av spelare på den positionen kanske nu mer beror på motståndet än den interna konkurrensen. Än fungerar inte kommunikationen perfekt där bak defensivt vilket delvis är erfarenhet men som också kan bero på språksvårigheter fortfarande. Det vill säga saker som mer eller mindre löser sig själva med tiden.

MITTFÄLT
Vilket mittfält vi har både defensivt och offensivt.

NEMANJA MATIC
Han börjar sannerligen få den uppmärksamhet han förtjänar. Det bästa återköp fotbollen sett kanske! Hade han utvecklats på samma sätt hade han varit kvar i Chelsea.... tveksamt faktiskt då han på den tiden var en betydligt mer offensiv spelare som skolades om i Benfica. Har en spelstil långt från gamle idolen Claude Makelele men är lika avgörande för Chelseas spel idag. Man ser också hur Matics självförtroende har växt sedan han kom i januari, han tar för sig både på och vid sidan av plan på ett helt annat sätt.
    Ligans bäste defensive mittfältare som patrullerar området framför backlinjen i det närmaste prickfritt och ibland också trycker upp framåt en hel del. En vital byggsten i de lagbyggen som Mourinho föredrar och en mycket viktig beståndsdel i den utveckling laget tagit senaste halvåret.
    Fysiskt stenhård men med bra bollkontroll. Inte lika ettrig som en gång Schwarz i Sverige, men lika dominant i en modernare snabbare fotboll. Snarare borde man jämföra honom med Jonas Thern i sin betydelse. Matic är ingen spelbyggare i Chelsea, men klarar även det ibland. Han är dock vår patrullman som ger försvaret den trygghet de behöver.

CESC FABREGAS
Åter måste jag upprepa det. Hur kunde Wenger tacka nej oavsett vad han hade i truppen. Redan nio assist och på väldigt god väg att slå rekordet på tjugo assist under en säsong. Hittar sina medspelare på ett fantastiskt sätt. Lite sämre i de senaste matcherna, men nu vet vi ju att det förmodligen beror på skadekänning som till slut blev för mycket. Kan spela mer defensivt och mer offensivt, en av många i Chelsea som fungerar oavsett var han placeras. Intelligent och ser spellösningar få andra gör. En riktig spelbyggare. Vi kommer att ha enorm glädje av honom i år och de närmaste åren och han passar Chelseas spelsätt väldigt bra, bra mycket bättre än han passade i Barcelona. I mina ögon redan bättre än han någonsin var i Arsenal trots alla hyllningar där. Ett fynd till det priset även om han inte var billig.

MIKEL
Pålitlig men inte alls ett förstaval längre. Tyvärr sänder det helt fel signaler när han kommer in. När JM skickar in Mikel fattar motståndarna just nu mod och inser att Chelsea börjar spela på resultatet, oavsett om det är så eller inte. Jag tycker han spelat bra när han kommit in men han kommer inte att bli förstaval i Chelsea igen. En av de spelare jag tror kan lämna till sommaren (beroende på vad som händer på transfermarknaden). Orsakar fortfarande en del dumma frisparkar mot oss i dåliga lägen annars är hans spel betydligt mer vårdat numera. Skjuter ruskigt illa men har ändå lyckats göra ett ligamål! (Förra året mot Fulham, jag var där!).

RAMIRES
Skadad stor del av säsongen men en viktig spelare för laget. Hans roll är framförallt att skapa energi och spelförstöra. Vilket han gör väldigt bra. Tyvärr brister han i omdöme ibland och särskilt i slutet av förra säsongen var jag väldigt irriterad på onödiga röda och gula kort. Men han är den sorts truppspelare en manager älskar just för den skada han åstadkommer alla försök att få lugn och ro för att bygga upp spelet mot oss. En viktigare spelare än vi många gånger ger honom credit för. Perfekt som inhoppare när en match är låst, eller mot bra motståndare för att jaga livet ur dem, irritera dem och frustrera dem. För mig just det, en slags impact sub för att vända en trend eller skapa ett nytt slags spel, men Mourinho använder honom ofta för den rollen redan från start.

EDEN HAZARD
Ett steg till som det han tagit i år och lite fler mål och han kommer att rankas bland världens 3-5 bästa spelare. Hans problem är ett på sitt väldigt trevligt problem, han är helt enkelt för ödmjuk. Lite för lite en skitstövel och egocentriker för att vara där idag och jag hoppas innerligt han kan förbli Eden Hazard och ändå nå dit. Han har kritiserats rätt hårt av Mourinho ibland men svarat på kritiken på ett underbart sätt (även om det inte riktigt fungerar för honom i landslaget där Wilmots alltid försöker motarbeta klubblagen).
    Han kan egentligen allt och enda gång jag känt besvikelse i år var hans nonchalanta och usla straff mot Maribor. Där spräckte han helt i onödan vad som var en av Europas bästa straffsviter.
    Hans defensiva arbete har förbättrats oerhört och han förstår nu varför han ska arbeta defensivt också. Det har lyft hela hans spel även om tricksen inte är lika uppenbara längre - men det är inte bara hans fel. Kolla hur lagen alltid lyfter ut två spelare så fort han har bollen på vänsterkanten. En för att attackera honom, en för att följa upp då de vet att den förste spelaren alltid blir bortgjord. Han man-mot-man markeras också ofta, något även Fabregas fått smaka på de senaste matcherna. Det är bara det absolut största spelarna i världen som förtjänar sådana personliga taktiska drag från motståndarna. Hazard tvingar dem till det, för egentligen hatar nog motståndarna att de måste sätta sådana resurser på en enda spelare.
    Hans balans är underbar. Prövar han någon gång att gå på lina kan han säkert jonglera med bollen också uppe i ett cirkustak. Jag tycker inte ens Maradona hade den balansen, och absolut inte ihop med den tempoändring som Hazard är kapabel till. Han kan accelera som en formel 1-bil på två-tre meter. En ren njutning att se när han gör det och är på humör. Han bedöms på en helt egen skala efter matcherna. CSFC försöker bedöma honom mot honom i andra matcher, för han kan inte bedömas mot andra spelare. Dock, för att nå ända fram måste han göra mer mål och dominera ännu mer och han kommer dit. Hans fysik har förbättrats mycket sedan Mourinho kom till klubben och det är uppenbart att Hazard har förtroende och lyssnar på Mourinho, vilket för mig är ett väldigt klokt val. Sedan måste han kanske bli lite mer ego, fast jag egentligen inte står ut med alla dessa ego-spelare som finns, ni får ursäkta men världen behöver inte fler Zlatan som han var tidigare (han har blivit oerhört mycket ödmjukare och bättre människa efter sina personliga katastrofer i år, Z alltså) - men kanske hittar just Eden Hazard balansen mellan att vara en mer egocentrerad spelare och ändå en underbar människa.

OSCAR
Har knappt varit ledig sedan 2010. Vilket märktes i början av säsongen. Han var sliten helt enkelt. Senaste månaden och lite längre tillbaka har han varit enormt bra.De flesta som jobbat så hårt och länge hade varit borta i ett halvår.... Så bra att det egentligen inte framgår i tv och hur han av svenska sportjournalister inte kan få den ära han förtjänar retar mig till vansinne. Oscar kan liksom Eden Hazard egentligen allt och är liksom Eden Hazard ändå en oerhört ödmjuk och härlig ung kille med en ung familj. Mourinho måste dock matcha honom lite försiktigt just nu då han som sagt spelat nästan non-stop sedan han var junior, inte bara långa säsonger med klubblaget och spel i princip varje match, utan också hela somrarna. Vi glömmer hur ung han är och redan 40-talet landskamper för Brasilien och den spelare som landslaget byggs kring. I Chelsea är han också den spelare som laget byggs kring. Han är lagets playmaker. (Jag skiljer på spelbyggare som Fabregas och playmaker som Oscar). Det är Oscar som osjälviskt alltid uppoffrar sig. Han gör det tysta jobbet som gör att andra får glänsa trots att han har kvalitet att själv alltid glänsa. Hans yttersidaskruv mot QPR är ett mål som kräver något enormt för att överträffas som årets mål för mig. Den tekniken ska inte vara möjlig.
    Han är en av Chelseas mest framgångsrika tacklare, se statistiken, och ändå en lättviktare vid sidan av Matic. Han är alltid med tillbaka, han stör motståndarnas speluppbyggnad och var en av dem som gjorde Gerrard till en stafflagefigur senast genom sitt uppoffrande spel. Han tar ingen plats för sitt eget ego utan är en ultimat lagspelare. Han och Hazard är de som lyfter Chelseas spel. Vilket fler borde fatta och uppskatta. Den sorts spelare vars betydelse går fram dåligt i tv-rutans begränsade synfält men som för helheten är mer än vitalt viktig.
    Allt som allt lagets allra mest underskattade spelare faktiskt även i konkurrens med Dave och Matic. Oscar får mycket beröm, men borde få oerhört mycket mer. I mina ögon är Oscar lagets viktigaste spelare.

WILLIAN
En dynamo vars arbetskapacitet är härlig. Alltid i rörelse, alltid spelbar. Alltid på gott humör. Han har dock inte kunnat omsätta det i mål och målchanser, men hittills den här säsongen har han varit det bästa komplementet till Hazard och Oscar på främre mittfältet. Otacksamt för det innebär också att han oftast är den som får gå av när något ska förändras. Lossnar det framåt för Willian kan det betyda väldigt mycket för både honom och Chelsea. Har nästan samma arbetskapacitet som Ramires men märks mindre, trots håret. Jag är förtjust i Willian och hoppas verkligen det lossnar ännu mer för honom, men han är absolut för mig en av de elva jag skulle startat om det bara handlar om att välja bästa laget utan tanke på motstånd.

ANDRÉ SCHÜRRLE
Det har tagit stopp för Schürrle efter VM. När vi trodde han skulle ta det steg han lovade att ta efter ett mycket bra VM har det tagit tvärstopp. Han skjuter som om hans lön är skottbaserad, men nästan lika illa som Mikel. Har varit bättre som inhoppare än startspelare men inte tillräckligt bra för att kunna betecknas som en riktig impact sub. Kanske min största besvikelse hittills i truppen. Han har speed och förmåga att vara bättre, men kanske har det låst sig för han försöker för mycket. Känslan är dock att Mourinho börjar tappa tålamodet med honom, även om han ännu får sina chanser.

MOHAMED SALAH
Har inte tagit chansen. Visst han jobbar hårt när han fått spela men oj så dåligt. Han har inte omdöme och förmåga att bedöma situationerna för den här nivån känns det som. Han var bättre mot Chelsea än för Chelsea. Tror inte han är kvar nästa säsong.

ANFALL
I sin helhet det bästa anfallet vi har haft. Anelka och Drogba var jättebra, men det här har större bredd.

DIEGO COSTA
Snacka om att passa som handen i handsken. En sådan naturlig målgörare som också lever upp till till det till skillnad från så många tidigare i Chelsea (främst Shevschenko, Torres och Kezman). En buffel, streetfighter som inte ger försvaren ett uns ro. Han rör sig väldigt bra och serverar också sina lagkamrater väldigt bra för att vara den sortens murbräcksanfallare. Fantastiskt målfacit redan och jag tror inte det stannar. Det kommer att bli en episk kamp om skytteligatiteln i år mellan honom och Aguero. Han orsakar försvaren hur mycket problem som helst och hade han inte själv varit så fysiskt stenhård och tuff hade han nog också fått fler straffar. Människan klarar av att nästan sätta en bicycleta fast han blir så fasthållen att tröjan slits sönder mot trådriktningen (det är inte lätt gjort om någon tror det med de nya konstfibermaterialen). En spelare motståndarna hatar, både på plan och på läktarna men som vi älskar redan. En Dennis Wise som kan göra mål (utan att tjafsa lika mycket som Wisey). Uppenbarligen också oerhört omtyckt i gruppen vid sidan av plan fast hans engelska är fortfarande mycket begränsad.
    Bästa 32m pund som spenderats i Europa i sommar. Det är ett reapris för en anfallare som på elva matcher i ligan gjort tio mål, i sin debutsäsong, i en liga med ett diametralt annorlunda spel oftast, mot försvar som älskar det fysiska aggressiva spelet. Sensationellt bra faktiskt.
    Själv är jag nästan kär (dock inte i utseendet...;-) för jag tycker Costa är den anfallare jag drömt om. En bättre naturlig målgörare än även Drogba. Jag tror vi måste gå tillbaka till Kerry Dixon på 80-talet för att hitta någon i Chelsea som gjorde mål lika naturligt och ofelbart. Hans ratio chanser-mål är fantastiskt bra. Hade han spelat i Chelsea förra året hade vi vunnit ligan.
    Men han är så mycket mer, som sagt en bra framspelare också och framförallt han håller ju försvaren så upptagna att det ibland känns som vi har tolv spelare på plan.
    Orosmolnet är förstås hans lårmuskler. Håller de kommer han att bli en stor Chelseahjälte för all framtid redan den här säsongen.

DIDIER DROGBA
Är redan odödlig som Chelseahjälte. Jag håller nog inte med om att han skulle vara Chelseas bäste spelare någonsin, men sådant är alltid färskvara i omröstningar. (gjordes 2012!). (Jag har ett par tre-fyra andra kandidater). Han hade en tuff start, långt ifrån lika bra som Costas, men Drogba hade den där förmågan att göra de absolut viktigaste målen. Och för dem är han självklart en Legend även om han fortfarande spelar, igen, för oss.
    Jag tycker han varit bättre än jag vågade hoppas när han spelat i år. Men han är tredjevalet för mig, men väldigt bra att sätta in och oroa försvar och för att försvara för Drogba är en mycket duktig försvarsspelare framförallt på fasta situationer.

LOIC REMY
Oturligt skadad när han borde fått visa vad han gick under Costas skada. En perfekt back-up tycker jag nog även om han inte fått visa så mycket. Jag tror ändå vi kommer att ha mycket glädje av Loic Remy som verkar ha rätt inställning och förmåga för den roll han har och kommer att ha under året. Hoppas Mourinho varvar de två för att spara framförallt Costa till de stora matcherna mot slutet av våren - även om jag vill han ska vinna skytteligan. För mig är Remy helt klart andravalet i anfallet, även om jag faktiskt är lite osäker på om Mourinho delar min uppfattning.