csfc  AKTUELL LIGAPLACERING,      se även Resultat för målgörare
- Chelsea FC 0 sp 0 v 0 o 0 f 0 - 0 mål 0 p

1 juli 2013

    Chelseafakta från Harri

Harri Hemmi fortsätter bidra till vår kunskap om Chelsea med lite andra artiklar än reseminnen här:


RON HOCKINGS

(Denna krönika är skriven år 2000. Ron gick ur tiden i augusti 2006, efter en lång kamp mot lungcancer).

67-årige Ron Hockings är verkligen ”Mr Chelsea”. Enligt Ken Bates är han också klubbens officiella statistiker. Och varför inte? Ron har nämligen förutom åtta andra böcker skrivit; ”A Statistical History of Chelsea Football Club, 1905-1995”. Detta fantastiska arbete innehåller mer än 11 000 matcher och 4 500 fullständiga laguppställningar. Åren efter 1995 uppdateras i en särskild säsongsbilaga som finns och köpa efter varje säsongsslut.

Arbetet med själva boken tog 10 år att slutföra. Imponerande med tanke på att Ron dessutom har följt Chelsea över hela världen under de senaste 54 åren. Han har sett över 2 400 A-lagsmatcher, och dessutom närmare 2 000 reserv- och juniormatcher. I över 30 olika länder.

Sin första Chelsea match såg han 4 januari 1947, då the Blues slog Liverpool hemma med 3-1 inför 59 226 åskådare. Tommy Lawton gjorde två mål och Len Goulden, ett. Sitt 50-årsjubileum med Chelsea firade han 1 januari 1997, då Liverpool återigen stod för motståndet på Stamford Bridge. Denna gång vann Chelsea med 1-0 efter mål av Roberto di Matteo, inför 28 329.

1948 grundade han Chelsea Supporters Club tillsammans med en handfull Chelseavänner, där även undertecknad var medlem under en 15-årsperiod, från 1970 till 1975. Medlemstidningen hette Chelsea Blue. I februari numret från 1973 anslås säsongens ”Player of the Year Dance” på The Hammersmith Town Hall, till den blygsamma kostnaden av 50 pence för medlemmar.  CSC var en fristående klubb utanför Chelsea FC. Syftet var att samla likasinnade och anordna resor till lagets bortamatcher. Det är ju allmänt känt att det var Mick Greenaway fick folk att sjunga och stödja Chelsea vokalt på bortamatcherna men Ron var den som fick folk att börja resa på allvar. Två riktiga Chelsea legender och odödliga i klubbens historia.

Det var faktiskt alltid Ron som tog hand om mig och hjälpte mig som ung Chelseasupporter från Sverige med mina första bortaresor i slutet av 70-talet. Det var bara och ringa och han ordnade alltid mina tågbiljetter vart det än bar iväg. Ibland ordnade han buss, men det var för det mesta resor med British Rail som gällde. Även under tidsperioden då Chelseafansen var bannlysta på bortarenorna lyckades han få in oss allihop på ställen som Wrexham eller Wolves. För det är jag honom evigt tacksam.

Hur började då denna livslånga kärleksaffär med Chelsea? Ron berättar; ”Jag var i tolvårsåldern och brukade hänga ihop med ett gäng, trainspotters , vid Clapham Junction, och alla brukade försvinna på lördagseftermiddagarna. Jag frågade vart de tog vägen och fick till svar att de var på Stamford Bridge för att se Chelsea. Jag följde med en gång och blev fast direkt. Två av dessa killar går fortfarande tillsammans och är säsongskortsinnehavare på the Bridge”.

Själv har han ett säsongskort på East Stand Upper till en kostnad av 695 pund. Att se laget vinna ligan 1955 var en av de stora höjdpunkterna för Ron. I övrigt då? ”Tioårsperioden mellan 1962 och 1972 hör till favoriterna. Under denna period vann vi FA cupen, Ligacupen och Cupvinnarcupen, och gjorde hyfsat ifrån oss i division ett”.

Den mörka perioden i slutet av 70- och början av 80-talet vill han helst glömma. ”Det var den våldsamma perioden då huliganerna löpte amok. Att åka på bortamatch med Chelsea var rätt hemskt, men jag bestämde mig för att inte låta dessa lymlar besegra mig. Lyckligtvis verkar det hela vara under kontroll nu förtiden”.

Favoritspelarna förr var Roy Bentley och Charlie Cooke, med Gianfranco Zola som klar favorit i dagens Chelsea. Jag frågar Ron om de bästa och sämsta arenor han besökt under sina Chelsearesor. ”Old Trafford och Nou Camp är de bästa, och Lutons Kenilworth Road och The Dell i Southampton klarar jag mig gärna utan”. Ron har faktiskt sett Chelsea på inte mindre än 80 olika ligaklubbsarenor i England. Det kan inte vara många som slår den imponerande bedriften? Förutom det har han sett matcher på de övriga 12, vilket skulle göra honom till fullvärdig medlem i 92-klubben, men har aldrig brytt sig om att söka medlemskap för detta.

Under vårt telefonsamtal tillägger han glatt; ” En gång han jag faktiskt med att se fyra fotbollsmatcher i Köpenhamn under en och samma dag”. Eftersom jag känner Ron så väl, så känner jag också till att han är en riktig ”Ground-hopper”.  Han brukar dra runt i Europa och se matcher på nya fotbollsarenor så mycket han hinner med då inte Chelsea spelar. Kanske har han varit på en mindre känd svensk arena nära dig, såsom Hamre IP i Västerås, där Skiljebo spelar i en lägre division.

Uppdaterad oktober 2012.

Söndag 20 augusti 2006 såg Ron sitt kära Chelsea för sista gången. Manchester City besegrades på Stamford Bridge med 3-0 inför 41 953 åskådare. Didier Drogba blev den sista blåa spelaren som han fick se göra mål för sina favoriter. Fem dagar senare gick han ur tiden, 72 år gammal. Det blev till slut över 2 700 A-lagsmatcher för Ron. Den 11 september begravdes han i Hastings med ett sort antal Chelsea spelare och fans närvarande i kyrkan. En stor del av Chelsea är borta. Tack för allt Ron. Vila i frid kära vän.


 


Harri Hemmi

Besök csfc-facebook: facebook