Framtiden

Några spekulationer om vad komma kan, ska

En framtid utan Drogba, det är nästan lika svårt att föreställa sig som en framtid utan Frank Lampard eller John Terry. Drogba var på många sätt min favoritspelare i Chelsea, särskilt som jag blev lite besviken på Lamps under AVB-sejouren. Å andra sidan förstod nog ingen hur dålig relationen mellan spelarna och AVB hade blivit. Vi trodde det var med de etablerade som han bänkade det hade havererat, men nu har spelare som Lukaku, Mikel och andra kommit ut och pratat om förstörda relationer mellan dem och AVB också. Så det är bara att inse att det var rätt att sparka AVB när det skedde, inte för resultaten lika lite som Ancelotti fick gå för resutlaten. Bägge, liksom Scolari som väl hade sämsta relationen av samtliga med truppen fick gå av andra skäl oavsett vad media vill få oss att tro. Ancelotti fick gå för det trista spelet han stod för andra säsongen, sdiledesspel på mitten är bra mycket tristare än att spela världens bästa defensiv som i år vid tillfällen. AVB fick liksom Scolari gå pga brustna relationer till spelarna. Sedan kan man prata om spelarmakt hur mycket man vill, men det visar bara att man är en sensationslysten sportjournalist. Och Chelsea säljer, som europamästare och som världens fjärde största klubb.

Inget lag i världen kan fungera om relationerna mellan spelare och manager bryter samman. Ägaren har då bara en möjlighet, att ta sida.

Alla vittnar om samma sak när det gäller Roberto di Matteo och Eddie Newton. De lyckades reparera förtroendet med spelarna och fick dem med sig. Ett par undantag dock kanske. Vi ska inte prata om det, men jag anser det är den första frågan Chelseas ledning måste ta hänsyn till inför framtiden. Managern måste ha spelarnas förtroende.

Det talas om Roberto di Matteos defensiva taktik som gjorde oss till Europamästare och FA Cupmästare. Surt sa räven särskilt i Tyskland, Katalonien och exporterade delar av Holland. Det är ännu en detalj jag inte tänker gå in på särskilt mycket för jag tycker den är irrelevant. Det finns dock några saker som måste sägas kring detta.

För det första återgick Chelsea till att bygga laget bakifrån, som teorin och modellen som José Mourinho gav oss, Inter, Real Madrid. Precis som Mourinho tror jag hundraprocent på att man bygger lag bakifrån. Först ser man till att man kan försvara sig, sedan utvecklar man det andra oavsett vilka spelare man har. Se den progressionen i Real Madrid för där har den varit tydligare än någonstans - men man måste också ha spelarna för det. JM kan vända spelare, AVB kunde inte vända spelarna då han valde att inte kommunicera utan ge order för att förenkla det en hel del.

RdM gick tillbaka till basics, vann spelarnas förtroende, och valde en spelmodell som alla kände till och kände sig trygga i. Helt rätt och han gjorde det på ett par ynka månader och gav oss de två största cuperna i världen. Visserligen på bekostnad av ligaspelet, men med de skador och problem han också mötte på vägen som avstängningarna till finalen, jag tror alla utom mindre än en handfull managers i världen hade gjort likadant. Av de bra managerna. Bara Zeman och kanske Bielsa hade väl valt en annan modell, men så har han heller aldrig vunnit något annat än vissa skribenters beundran. Att bara fortsätta spela samma modell sedan tjugo år tillbaka som Barcelona är bra mycket lättare, särskilt med den grupp talanger som finns där. Men när deras försvarsspel rasade i år då rasade också Barcelona vilket få talar om. Förra året var Pique, Puyol och Valdes mycket bra. I år inte alls, därmed var Barcelona långt från samma lag vilket syntes tidigt för alla som tittade bortom tiki-taka på mittfältet och den enorme Messi där framme.

Chelsea handlar om att vinna, det är vår kultur idag. Hur, det överlåter vi åt andra att bry sig om (och det gör de ju), vi bryr oss om att vinna vilket enligt min enkla uppfattning är vad fotboll handlar om. Det är det vi har spelarna för, spelare med karaktär som kan bryta ned murar men ändå med skickligheten att bli bäst. Visst vill vi vinna snyggt och överlägset och genom massor med mål som säsongen 09-10. Fast vi fick väldigt lite credd för det då, men alla kryper fram ur avundsjukans hål och kritiserar nu.

Fast när man tror att om Roberto di Matteo får managerposten permanent kommer de här månadernas fotboll bli vår framtids fotboll. Då visar man bara hur otroligt okunnig man är. Den här fotbollen är inte Robertos modell om han har ett val. Han visade bara att han taktiskt kunde spela ut managers som Guardiola, Heynckes och andra också genom sina taktiska val.

För dem som följde RdM som spelare vet att han står för en spelande offensiv fotbollsmodell. Det var därför han valdes som assistent till André Villas-Boas, för det var inte AVBs eget val helt och hållet.

Det var också den fotboll han stod för som manager. Det var så han nådde framgång med MK Dons och ännu mer med West Bromwich som fick ännu mer beröm för sin fotboll året de vann The Championship än vad Swansea fick. Det var när spelarmaterialet i WBA inte räckte till och resultaten hackade som deras ledning fick kalla fötter och mycket oväntat gav Roberto di Matteo sparken. Rätt orättvist ansåg jag och de flesta vid den tidpunkten, särskilt som resultaten inte var så dåliga trots en sex-nolla i baken i första matchen, mot Chelsea. WBA valde sedan en ännu mer defensiv lagbyggare för att klara sig med det spelarmaterial de hade, Roy Hodgson.

Men att påstå att RdM står för en defensiv fotbollsmodell är ren okunskap.

Självklart anser jag att Chelsea ska ge honom uppdraget på heltid, permanent och med det uppdrag som AVB fick, fast lite vettigare formulerat för AVB fick tydligen uppdraget att slänga ut babyn med badvattnet. Så får det inte gå till.

Det viktigaste för mig är att det är klart med managern mycket snart. Vi har inte råd att vänta på att någon landslagsmanager ska bli klar efter EM. Vi behöver en manager som är på plats i princip imorgon. Ännu ett argument för den som gav oss de här enorma framgångarna.

Chelsea står inför en naturlig föryngring i sommar. Fasen, den föryngringen är redan väl på väg med spelare som köpts in men som ännu inte satt avtryck i klubben, eller med våra ungdomsgrupper som har massor med talang men också måste få chanserna. Samtidigt som kraven är skyhöga och massor med människor förväntar sig nu att vi ska göra vad aldrig någon annan klubb lyckats med, vinna Champions League två år på raken. Själv anser jag som alltid att ligan är viktigare. Champions League kräver tur, det hade vi i år efter all otur vi haft i den turneringen. Chelsea kommer dock att gå långt igen. För det är liksom i klubbens DNA men efter att vunnit en sådan turnering har någon form av mättnad tydligen omedvetet infunnit sig hos alla vinnare hittills.

Jag skrev om spelartruppen i artikeln Sommarrörelser (högermenyn) för ett tag sedan. Jag har inte ändrat uppfattning särskilt mycket sedan dess.

Vi vet redan att legenden Didier Drogba lämnar. Han kommer att följas av Florent Malouda, José Bosingwa, Yossi Benayoun och Salomon Kalou även om det finns en liten chans att Kalou stannar om RdM får managerstolen. (Alla utan att ge oss i princip några transferintäkter alls, vi gör fortfarande fotbollsvärldens sämsta affärer på det sättet). Det kan bli några till som får gå, några borde gå fast sitter på kontrakt som är idiotiska från tiderna när höga löner var en nödvändighet för Chelsea att attrahera spelare. Ett gäng unga spelare lär släppas, minst en handfull. Några kommer att lyftas upp från FA Youthcuplaget till a-truppen, Piazon främst av dem, ännu en vänsterspelare. Högerspelaren, svenske Amin Affane tror jag får vänta lite till. Olika spelartruppsreglerom s k home-growns, för FA och Uefa kommer att påverka.

Några spelare lär komma och diskussionen handlar enbart om namn, oavsett behov.

Låt oss istället se vad vi behöver och inte behöver.

Vi behöver ingen målvakt även om Hilario oförklarligt fick nytt kontrakt ett år till. Jag kan se Turnbull lämna och ersättas i truppen av Blackman. Courtois fortsätter sitt lån, någonstans, i mina ögon helst i en annan liga, kanske den tyska.

Vi behöver ingen mittback. Vi har jättebra resurser på den positionen, både på Cobham och på lånesidan.

PÅ vänstersidan är vi också lyckligt lottade som jag ser det. Inga problem där.

Vi behöver en högerback, liksom nästan varje topplag i världen. Det är den position i fotbollen där det är störst brist på både talang och färdiga spelare. Det har det också varit ett tag nu, efter Maicon, Lahm och min personliga ickefavorit Alves har få etablerat sig på den kanten. Vi har Todd Kane bakom Ivanovic, vi har Ferreira fast han borde gå och ännu så länge Bosingwa. Kane är dock ännu för ung. Chalobah likaledes även om han spelar mer defensiv mittfältare än högerback, som han kan.

Vi har väldigt bra täckning på defensiva mittfältet och jag kan faktiskt se till och med Essien lämna. Mikel har tagit ett stort steg, som jag nog hade gett upp om att han var kapabel till, de senaste månaderna. han har varit utmärkt under RdM och hans onödigt orsakade frisparkar framför straffområdet har bara varit en bråkdel av vad de brukar vara.

På högersidan behöver vi förstärkning även om Kevin de Bruyne kan tänkas spela där med Sturridge, Ramires i olika positioner. Till vänster har vi Marko Marin och kanske någon mer. Juan Mata ska självklart fortsätta centralt. Utvecklas han bara bråkdelen av vad David Silva gjorde till sin andra säsong kommer Mata att dominera ligan, men vi ska ha realistiska förväntningar. Han är bra nog ändå.

Av årets resultatatt döma behöver vi en målgörare, men sådant är alltid vanskligt. En kille som gör mål som han vill i en klubb kanske inte alls fungerar i en annan klubb. Det är så lätt att köpa ett namn och ett rykte, men glömma att titta på behovet. Vi har en ganska naturlig efterföljare till Drogba i Lukaku, liknande stil, liknande fysik. Vi har talang i klubben, men jag tror nog att en etablerad målgörare kommer. Målgörande tycks gå i cykler. Vi gjorde inte så jättemånga mål före dubbelsäsongen, bara 68 stycken i ligan, nästan lika uselt som i år med 65. Året efter 103 ligamål med samma spelare! (Då vann ändå Anelka skytteligan året innan ändå! Drogba dubbelåret!!) Det tycks dock ligga i fans DNA att alltid kräva förändring och vilja ha den spelare som är het året innan, utan att tänka på sådana saker.

Jag tror vi behöver en playmaker till, kanske en ung som kan växa in i rollen. Vi trodde mycket på McEachran och Kakuta.

Det viktigaste av allt dock just nu är att Chelsea väljer sin manager. Jag vågar inte ens gissa om Roberto di Matteo blir det, (så obegripligt finner jag ledningens agerande vid tillfälle) men jag tycker han förtjänat det och jag tror på honom. Jag vill dock se en manager som har inflytande på spelaraffärer och inte bara tvingas acceptera vad Emenalo vill ha. jag anser att Michael Emenalos position i Chelsea är ett stort problem, men kanske är det för att jag tror på den traditionella managerrollen som vi är vana vid från England. En som har sista ordet när det gäller spelare och spel. Mest för att jag är hundra procent av övertygelsen att managers spelar de spelare de tror på, och de tror gärna på spelare de själva valt. Fotboll är som jag utvecklat på andra håll inte som vanliga ledarjobb, ledaren gör ju så att säga själv aldrig jobbet utan det är den ensemble han sätter samman (rollsätter) som utför prestationen inför publiken. Därför måste managers vara involverade i processen med att välja spelare, eller som RdM kunna vinna deras förtroende genom att kommunicera med dem på ett vuxet, intelligent och ansvarsfullt sätt.

Framtiden ser dock ljus ut för Chelsea, mycket ljus med tanke på unga spelare på väg om vi bara kan hitta en bra väg för dem att utvecklas och få rätt erfarenhet, och trots att nästa säsong kommer att bli den tuffaste i Premier Leagues historia tror jag vi kommer att kämpa om titeln igen. Vi får dock inte tappa mark som i år, i början av säsongen och därmed förlora modet och hoppet. Vi får en otroligt tuff säsong med stora titelmatcher tidigt; som Community Shield mot City, Supercupen mot Atletico Madrid. Jag är fortfarande inte helt på det klara om Chelsea tvingas spela kvalspel i Champions League. Vid jul-januari tillkommer Fifas jippoturnering i Fjärran Östern om titeln världsmästare för klubblag även om den bara innebär semifinal och ev final för Chelsea (dock, resor och tidsskillnaden tillkommer ju i ligans intensivaste period).

Innan säsongen spelas EM med massor av Chelseaspelare inblandade. Det kommer att spelas ett OS med andra Chelseaspelare inblandade. Det är ju inte bara turneringarna, det är träningsmatcher, läger och allt annat som tillkommer. Det kommer en tuff USA-turné också. Aldrig någonsin har en större och bredare trupp behövts och med reglerna som styr trupperna... Chelsea har dock en bra kassa att handla för efter intäkterna på sistone, även om klubben måste sänka de totala lönekostnaderna för att klara Uefas nya regler. Därför handlar det inte bara om att köpa, utan det måste vara spelare som inte bara söker jättelönerna som Aguero. För den sortens löner kan Chelsea aldrig (mer) betala, inte ens löner i JT, Lamps och Torres storleksordning. De spelare som försvinner har tjänat bra, men de har inte haft de spektakulära jättelönerna, inte ens Drogba.

City blir ligafavoriter, United vill ha revansch, Arsenal kommer att bli bättre än i år (om de klarar av att behålla RvP), Chelsea kommer att ha en bättre trupp om än inte lika erfaren och tufft härdad, Liverpool, Tottenham, Newcastle kommer att försöka utmana på allvar, liksom klubbar som Everton även om deras resurser är bra mycket mindre. det blir säkert också några lag som kommer att överraska liksom i år.

---

Men om jag skulle nämna namn och leka playstation tillhör Lavezzi, kanske Hazard (lönen oroar mig) och möjligen Falcao som vi borde köpt redan förra året spelare jag kan tänka mig. Möjligen Jovetic. Däremot har jag ingen bra kandidat till högerbacken, Iva är dock förstavalet ändå där och jag tror inte Real Madrid kommer att lyckas köpa honom som ryktena säger. Luiz kan spela där och som sagt, jag tror på Todd Kane fast kanske inte riktigt ännu. Försvarare, även centralt, är de positioner i en fotbollsklubb som kanske mest av alla kräver erfarenhet, det är därför vi har jättelöften som Kalas och Bruma utlånade där de får spela.