Inför Queens Park Rangers - FA 4 omg

LÖR:
LAGUPPSTÄLLNINGARNA:
Iva startar igen, liksom mer förvånande Malouda. Jag hade nog väntat mig en annan ersättare för Lampard men Meireles gjorde en bra match senast som mittfältsankare så han får fortsätta där. Cahill på bänken.

Barton tillbaka i QPR efter sin avstängning. Onuoha sitter på bänken. Taiwo som väntat inte med av nyförvärven. Bägge lagen startar sin starkaste möjliga elva, ingen cupelva här inte.

Viktigast dock är att det är inte Chris Foy som dömer utan Mike Dean. Ska vi vänta oss straffar, även om han varit snälare med sådana i år än normalt?

1 Petr Cech
2 Branislav Ivanovic
4 David Luiz
26 John Terry (k)
3 Ashley Cole
7 Ramires
16 Raul Meireles
15 Florent Malouda
23 Daniel Sturridge
9 Fernando Torres
10 Juan Mata
AVB:: 23 Ross Turnbull, 17 Jose Bosingwa, 34 Ryan Bertrand, 24 Gary Cahill, 5 Michael Essien, 6 Oriol Romeu, 18 Romelu Lukaku.

QPR 4-4-2:
Kenny; Young, Hall, Ferdinand, Hill; Mackie, Buzsaky, Barton (k), Wright-Phillips; Smith, Helguson.
Avb: Cerny, Orr, Onuaha, Ephraim, Hulse, Derry, Macheda.

Domare: Mike Dean.

FRE:
QPR förväntas spela klassiska 4-4-2 under Mark Hughes och tipset är att Jay Boothroyd som inte gjort många glada blir Hreidur Helgussons partner där uppe. QPR saknar Adel Taarabt och Armand Traoré som är på ACN precis som Drogba och Kalou för oss. Deras nyförvärv Nedum Onuoha kan komma ifråga, men däremot kommer säkerligen inte nye Taye Taiwo från Milan lär få internationellt speltillstånd i tid.

Frank Lampard och Mikel är inte spelklara pga skador mot QPR. Mikel fick ju ett bakslag och kommer att vara borta ett par veckor till. Lamps hoppas Chelsea kommer att vara spelklar mot Swansea. Gary Cahill är med i truppen, även om det är för tidigt att säga om han spelar eller sitter på bänken imorgon lunch.

---
QPRs Shaun Derry har spelplanen klar för sig. De måste spela ännu aggressivare, ännu mer fysiskt och ännu fulare mot Chelsea än senast för att få Chelseaspelare utvisade (två senast, så taktiken fungerade ju då). Så vi kan bara be en stilla nåd om att få en domare av en helt annan kaliber än Chris Foy!!!

Detta är det 50:e mötet mellan grannarna Chelsea och Queens Park Rangers.

Reglerna är att det blir omspel 8 feb på Bridgen om det blir oavgjort.  Vilket vi dock bör undvika då det nu också gäller att koncentrera oss på Champions League. Men hellre omspel än förlust om vi säger så.

Chelseas webbsajt avslöjar siffrorna som gäller, en vinst i FA Cupen ger 1,8 m pund, att jämföra med en vinst i ligacupen som ger 100.000 pund! Inte undra på att FA Cupens status är högre. Att nå fjärde omgången, vilket ju en del lag från lägre divisioner ändå fortfarande gör ger 67k pund, vilket är en stor summa för ett lag i fjärdedivisionen. Därtill kommer eventuella tv-pengar och inkomster från entrén som delas mellan lagen numera, vilket lett till att smålagen inte alls har något emot att spela på de stora arenorna.

TORS:
Chelsea är obesegrade i år.

Det känns rätt bra att säga. Om vi inte tittar på vad som ligger bakom. Som att det bara är den 26 jan idag. Att vi bara spelat fyra matcher hittills i år, varav en var en cupmatch mot ett lag från en lägre division. Dock är det väldigt trevligt att se att vi faktiskt har hållit nollan i tre raka matcher nu. Det var ett tag sedan sist.

Jag har fått uppleva det mesta med Chelsea. På mitt sätt. Bra och en del dåliga saker. Bäst är det långa engagemanget i något så utanför sin egen komfortzon som det brukar kallas, jag har aldrig varit särskilt lokal av mig. Mitt svenska favoritlag var inte det lag jag spelade för om vi säger så. Att det blev Chelsea från London är därmed utanför mitt närområde och en oerhört lycklig slump då jag faktiskt fått uppleva både och med klubben (inte bara sötebrödsdagar som nu). Bäst är, så mycket, men första FA Cupvinsten, Cupvinnarcupvinsten på Råsunda och självklart Dubbeln och segerparaden toppar nog. Men oj vad det finns mycket att välja från. Sämst, tja, det glömmer vi väl men jag tänker nämna när huliganerna kidnappade Chelsea och nästan förstörde klubben i början av och mitten av åttiotalet är nog bland det värsta. Fast det är klart, varje förlust, till och med poängförlust som vi inte väntar oss som i Norwich i lördags svider ändå djupt och innerligt. Särskilt de orättvisa som mot Barcelona, och en del andra som vi försöker glömma. Ett tag, men det är ju det underbara med fotboll, det är alltid en ny match att se fram emot. Många ord senare tänkte jag komma till poängen; det jag dock fortfarande drömmer om är tre saker i denna ordning (men de är inte det viktigaste för mig); att få uppleva en säsong då vi är obesegrade (därav inledningen), att få fira en Champions Leagueseger (allra mest för att därmed slippa höra snacket om hur besatta vi är av att få göra det) och det kanske omöjliga att få uppleva båda sakerna samtidigt som vi vinner FA Cupen. Dvs en trippel.
Under tiden tar vi en match i taget och hoppas få se Chelsea få en väldigt förtjänt revansch på det QPR som orättvist och mycket oväntat slog oss i ligan och därmed orsakade oss en hel del problem, på flera olika sätt. Jag drömmer därför närmast nu om en klar och bestridlig vinst, gärna med en nolla bakåt och väldigt gärna utan snack om snack och bråk på läktare och utanför (då det tyvärr finns fog för att frukta det efter vad som hände sist).

--
QPR har fått låna Milans vänsterback Taiwo, som för något år sedan var hett skvallerstoff för Chelsea. Det är inte klart om han hinner bli spelklar till matchen på lördag. Däremot har som vi berättar i annan artikel affären med Alex spruckit på de personliga villkoren som det heter. Deras affär med Sao Paulo om anfallaren Henrique har också spruckit, på grund av problem med arbetstillståndet. Henrique har spelat i brasilianska U-20-landslaget men har inte ens gjort debut i a-landslaget och kraven är stenhårda och kräver att man i princip är ordinarie i landslaget om man kommer från ett land utifrån EU. Kraven i Italien, Holland, Spanien är som vi vet mycket lättare och det är därför där finns så många spelare från sydamerika och balkan.

---
Nästa match lär handla mycket mindre om fotboll, FA Cupen och sport i största allmänhet i försnacket så det är lika bra vi säger det. Det kommer att pratas vad som sades och inte sades i förra matchen, den där Chris Foy gjorde en av de sämsta domarinsatser jag någonsin sett och där Chelsea med nio man var mer värda segern än QPR var. Men Chelsea kunde inte göra mål och då QPR hade en tidig straff kunde de hålla undan med hjälp av många konstiga domslut av Foy.

Försnacket kommer att handla om rasismanklagelsen, men det lämnar vi här på CSFC åt sidan. Den debatten får ni följa i andra medier. Det blir också snart rättegång om detta och jag litar faktiskt mer på bedömningen i domstol än jag gör om FA fått behandla ärendet, särskilt efter Suarezaffären. Så vi överlåter åt det brittiska rättsväsendet att reda ut vad som hänt.

För fotbollens skull handlar det nog mer om Anton Ferdinand och John Terry kommer att spela. Bägge vill spela och absolut ingen av dem vill bli bänkad för att inte understryka den här "incidenten". Jag tror också bägge spelar om ingen sen skada dyker upp, vilket dock sällan stoppar JT ändå. Många sportjournalister hävdar dock att de bägge ska vilas för att inte understryka problemet ytterligare och man kan förstå argumentet om man tänker på den hemska stämning som var på läktaren redan förra gången. Det var en mycket obehaglig stämning på Loftus Road redan den gången efter Foys insats och den lär vara ännu mer infekterad nu. Därför har QPR också begärt in extra polisresurser inför derbyt i västra London.

I vilket fall som lär media har mycket att rota i inför matchen, men vi försöker ägna oss åt fotbollen här framöver.

Chelsea kommer till matchen med stukat självförtroende igen efter ett ny dålig insats och framförallt oerhört ineffektiv och tam insats framför mål. Oförmågan att göra mål är monumental den här säsongen då alla våra vanliga målskyttar tycks misslyckas samtidigt, inte minst anfallarna. Nu blev dessutom vår bäste målgörare, Frank Lampard skadad tidigt i matchen mot Norwich (som ännu inte hade hållit nollan, men visade upp ett mycket tätt och bra försvarsspel framför Ruddy som Chelsea gjorde till storspelare). Sturridge har gjort lika många ligamål, men det är nu mer än en månad sedan då han inte hittat formen efter skadan ännu.

Queens Park Rangers kommer däremot till matchen med ny manager i Mark Hughes och en oerhört viktig seger hemma mot Wigan som stärker dem. Hughes har vaskat runt i truppen och spelare som Warnock inte gav särskilt mycket förtroende lyser plötsligt. Han tycks också fått truppens stöd på ett sätt som Warnock saknade på slutet. Jag tänker framförallt på svårstavade Akos Buzsaky som enligt rapporterna var väldigt bra mot Wigan, han var också i mitt tycke bäste Ranger mot MK Dons tills han byttes av. Det var dock en match där QPR inte imponerade utan istället ska vara glada över att de vann. Avstängde Joey Barton har också gett Hughes stöd, åtminstone indirekt då han gått ut och tagit heder och ära av Warnock på sitt favoritmedium, twitter.

Jag kan inte säga att Chelsea kommer att vinna på lördag lunch, inte så upp och ned som den här säsongen är, men visst måste vi ändå ses som favoriter. Cupen blir ju också allt viktigare som en titelchans det här året, som annars riskerar att bli första gången sedan Roman tog över som Chelsea blir titellösa två år i rad. Något vi inte är vana vid på senare år men som vi äldre fans är alldeles på tok för vana vid.