Inför Gooners

SENASTE NYTT:
Det är fortfarande konstigt tyst om stormatchen den här veckan, men under tiden kunde ManU åter gå förbi oss tillfälligt med en match mer spelad, efter bl a tre(!) självmål av Portsmouth på Old Trafford.

Carlo A har inte namngett startelvan ännu men bägge lagen saknar stora namn vilket inte hindrar andra från att prata upp sig själva i pressen. Som ni ser nedan är den moderna statistiken emot Arsenal och än har Chelsea inte förlorat hemma på över året, bara spelat en oavgjord match i ligan. En vinst känns nödvändig efter de tappade poängen mot Hull. En match som dock kanske bör omvärderas med tanke på att Hull rättvist slog Man City på KC Stadium idag lördag! Hull verkar hitta förra årets höstform nu och bottenstriden lär nog möbleras om ett flertal gånger innan serien avslutas i maj. Senast vi förlorade på Stamford Bridge var det tack vare ett solklart offsidemål som ändå godkändes, av van Persie i Arsenal. Revansch tack!

Som en förmatch till söndagens uppgörelse om åtminstone Londontronen spelade ungdomslagen oavgjort och mållöst på Cobham under lördagen. Chelsea var dock klart närmast segern med bl a två bortdömda mål av Josh McEachran. Bägge för offside. Svensken Marko Mitrovic hade också en del chanser. Arsenals överlägsenhet på ungdomssidan i engelsk fotboll kan nog sägas vara över för nu.

----


För andra gången i år är det dags att ta oss an The Gooners. Dock inte på The New Library utan på hemmaplan. Där vi är ännu starkare. För övrigt den sista hemmamatchen mot de traditionella Big Four. Inte bra när det drar ihop sig men så har lotten fallit.
Tyvärr hängde vi inte av Arsenal helt genom att utnyttja möjligheten uppe i Hull. En miss som kan stå oss dyrt. En vinst där och en vinst på söndag hade inneburit ett förprång på elva poäng. Men vi tar vad vi har.

Chelsea har mött Arsenal till och från i 103 år och det är egentligen bara perioden 1995-2004 som Arsenal dominerat. Sedan dess har Arsenal bara vunnit två gånger, varav den senaste var förra året då domaren tillät ett solklart offsidemål som fortfarnde svider. Så det är revansch som gäller oavsett om vi har 7-1 i de två senaste matcherna på The New Library.

Sedan ska vi inte glömma Arsenaldödaren nummer ett. Nu har visserligen hans favoritförsvarare (för han kunde inte försvara sig mot honom) Senderos blivit ivägskickad till Everton på lån (så honom får vi kanske möta i veckans andra mycket svåra match). Didier Drogba har på de nio matcher han spelat mot de rödvita från norra London gjort tio mål!!! En Drogba som dessutom utvecklats till Premier Leagues främste frisparksskytt. Hans mål mot Hull var den tredje direkta fullträffen i år, vilket han är bäst i ligan med.

Arsene Wenger var en gång en manager som vann saker. Så är det inte längre och precis som José Mourinho på sin tid noterade: "det finns ingen press på att vinna saker i Arsenal". Något han förmodligen sa med ett beklagande då alla känner till de krav Roman Abramovic ställer på sitt Chelsea. Och som laget lever upp till. I år har vi redan den minst ihågkomna, Community Shield matchen mellan cup- och ligavinnare säkrad. Men räkna med att den kommas att räknas in om vi vinner fler bucklor, och vi har stor chans till tre till. Men först måste inte bara matcher som mot Hull vinnas utan även matchen mot ett Arsenal som i år ändå visat mer styrka och jämnhet än på många år. De viker inte ned sig som vanligt, även om de inte ännu klarar av att vinna de stora matcherna. Arsene the Whineroch hans spelare talar till och med om att pojkarna har vuxit upp, vilket de sannerligen inte visade mot Man U.

Om Arsenal inte vinner en buckla i maj, och det kan bara handla om ligan (knappast) och Champions League (lite större chans) är han den manager på 34 år i Arsenal som har det längsta och sämsta rekordet i antal år utan titel, sex år! Ändå ingen kritik! Underligt hur olika vissa fans och klubbar ser på fotboll.

Det pratades mycket om hur svårt Arsenal skulle få det utan van Persie som är långtidsskadad, men fakta talar emot det. Utan van Persie har Arsenal gjort fler mål och vunnit fler matcher. De har t o m vunnit utan Fabregas, vilket såg ännu svårare ut då den trots allt fortfarande unge spanjoren är livsviktig för sitt Arsenal. Fast stannar han efter ännu en säsong utan bucklor? Barcelona har nog svaret på det.

I mina ögon visade Chelsea usel motivation och ärligt talat underskattning mot Hull. Vilket är oacceptabelt och jag hoppas Carlo tog itu med det. I sådana matcher beundrar jag Man U och även Arsenal som aldrig har några problem verkar det som med att köra över lagen de måste vinna mot. Chelsea är på tok för sportsliga mot sämre lag, och ger dem en chans på tok för ofta. Vi har gång på gång, inte minst i januari då alla sa vi skulle förlora titelchansen visat vad laget kan göra, så varför inte göra det också?

Bosingwa är inte matchklar, inte heller Belletti och naturligtvis inte Essien som hade behövts i en match som denna med sitt tempostarka spel. Däremot återvänder Mikel till truppen och ger oss den mest naturliga av våra spelare i den defensiva mittfältsrollen. Frågan är om Carlo Ancelotti väljer sin diamantformation eller de mer offensiva (i Chelsea åtminstone) julgransträdet eller traditionella 4-3-3 som vi spelat en del när afrikanerna var borta.

Jag tänker inte ens gissa laget den här gången, även om jag hade 10 av 11 senast. Men jag tror Mikel kan komma ifråga. Ashley Cole lär nog starta istället för Zhirkov som vissa tidningar nu lovat bort till Dynamo Kiev, tror inte det. Zhirkov har ännu aldrig gjort en dålig match för Chelsea, men pricken över i saknas. Men nästan viktigare än laguttagningen är att de som spelar hittar tillbaka till det rörliga, flytande spel med ständiga positionsskiftningar som varit så framgångsrikt i många matcher.

Jag finner det också anmärkningsvärt att när två röda lag spelade om andraplatsen förra veckan var hajpen och medieintresset enormt. Samtidigt nämns knappt den här matchen som handlar om ettan mot trean, i jämförelse....?