10 dec 2009

Vad oroar?!

Chelsea har haft den sämsta veckan sedan Scolaris regim och det finns tecken som faktiskt oroar, då man som Chelseasupporter alltid oroar sig. Det är i vår genetik då vi tills de senaste åren alltid varit ett lag kapabelt till stordåd – och rent fåniga misslyckanden.

Så vad ska vi oroa oss för?

Det var den här tiden förra året som Scolaris lag började rasa ihop. Av historien att döma på grund av de interna stridigheter som Scolari orsakade. Jag är av hävd alltid rädd för julperioden som har börjat nu. Vi har inte minst de senaste två säsongerna förlorat våra titelchanser genom alltför många oavgjorda matcher, för lite poäng helt enkelt under den här perioden.

Overskattning. Jag anser att en del till att Scolaris lagbygge rasade beror på övermod och överskattning. Samma tecken finns just nu. Det finns objektiva orsaker, från konstiga domarinsatser till rent jävla slarv som står bakom de här tre usla matcherna som vi har gjort. Att vi underskattar lag som Blackburn som vi piskat med 5-0 hemma är en sak, särskilt med tanke på matchutvecklingen med Kalous skada, tio man, billig straff emot oss. Det enda som verkligen överraskade mig där var att Ballack missade en straff. När hände det senast? Däremot kan jag inte ursäkta att Man City visade mer vilja och mer motivation än vi gjorde i lördags. Att det skulle bli en avslagen tillställning mot Apoel, det kände man på sig. Sedan var det två rena försvarsmisstag som gjorde att det blev som det blev, av Terry och Mikel.

Frank Lampard. Carlo Ancelotti måste lösa problemet med Frank Lampard. Vår absolut bäste spelare de senaste 6-7 säsongerna. (Ursäkta JT, men den säsong i fjol som du hade jämfört med Lamps sätter honom klart före dig ännu). Frank Lampard kan inte ens leverera fasta bollar som han gjort förr. Han har aldrig varit en bra hörnslagare, nu är han rent usel. Men han har kunnat slå fantastiska frisparkar, nu sitter samtliga i muren. Han till och med missar straffar som är viktiga, det trodde jag inte kunde hända. Dessutom kommer han nästan aldrig någonsin till skott som han alltid gjort förut. Hans självförtroende är uppenbart skakat och nu är det till Carlo att få igång Lampard. Och att inte spela honom mot Apoel anser jag personligen vara ett stort misstag. Lamps hade saker att bevisa och borde fått chansen från start. Nu kom han in tidigt, men det var en stukad Lampard som inte bidrog på det sätt vi behöver från honom. Säsongen är inte ens halvvägs, men detta måste vara prioritet nummer två för Ancelotti, att få tillbaka vår gamle Lamps.

Långsiktigheten. Guus Hiddink är ledig och även om han säkert lär bli vår nye sportchef finns det en chans att Roman utlöser katapultstolen för Carlo om det här fortsätter. Jag har aldrig och kommer aldrig att anse att det är en bra lösning, även om det med facit i hand var rätt att avfärda Scolari. Mourinho var en ömsesidig lösning och Ranieri och Grant ville jag bli av med sedan de kom så…

Jag vill att Carlo stannar, han har övertygat mig på alla områden utom de två ovan att han kan bli en mycket bra manager för oss. Kanske hade han en för bra start, en orealistiskt bra start som ökade våra förväntningar för snabbt. Chelsea har bästa truppen av alla och det var det jag baserade mitt tips på, att Chelsea skulle vinna ligan och om UEFA tillåter även Champions League. Att Ancelotti första månaderna imponerade mer än jag kunde hoppas på var bonus.
Vårt försvarsspel pendlar från otroligt bra till rent uselt. Igår var det en ny försvarslinje igen och den imponerade inte helt. Första målet var en tavla av Terry som jag ser det, andra målet en gåva av Mikel. Ross Turnbull är knappast heller målvakten som kan rädda upp sådana saker. Jag är rent ut sagt rätt besviken på honom. Han har i de matcher jag sett med reservlaget varit klart svag och gjort massor med misstag. Hilario är ett bättre alternativ även om jag förstår att Carlo matchade Turnbull mot Apoel, även om det var en av orsakerna till att försvaret vacklade (försvaret måste också ha förtroende för målvakten). Det kostade oss vårt nya rekord i raka hemmamatchvinster, men det kan jag leva med. Trots allt Apoel-matchen är så glömd på lördag när matchen mot Everton börjar. Ett Everton som  nu efter vår katastrofvecka kommer till Stamford Bridge inte med rädsla i hjärtat utan hopp.

Jag är som tidigare meddelat inte särskilt orolig för African Cup, förutom skador. Nu är ju Essien redan skadad och det oroar för jag är övertygad om att Ghana kommer att kräva att han ska spela halvskadad i African Cup och det är verkligen inte till någon som helst fördel för oss framöver. Det är något som skrämmer, vi vet alla hur mycket Essien betyder för vårt lag. Nej, det är matcherna från och med nu till nyåret som skrämmer mig. Motståndet är inte så skrämmande, men förlorar vi poäng i dem kommer de andra lagen att få mod igen och det vill jag inte att de ska ha.

Men som sagt, det som oroar mig är övermod och Frank Lampard. Även om Drogba är i sitt livs form så kommer vi att sakna honom i en månad och stor risk för skador. Därför måste vi få igång Lamps och hans tjugo mål per år. Plus att när både han och Ballack missar straffar och Drogba försvinner, då blir man nervös även om Deco är rätt säker straffläggare.

Aldrig någonsin, tror jag, har Premier League haft så mycket skador. Och vi har också vår beskärda del. Vi har haft massor med skador hittills som vi kunnat dölja eller täcka upp, alla utom JT som ser ut som om han går mot sin bästa säsong på länge,  har varit skadade någon gång mer eller mindre allvarligt. Bosingwa, Kalou och Essien är definitivt borta just nu, Ashley Cole är tveksam, även om Zhirkov börjar komma igång så det oroar inte så mycket. Alex är också  borta vilket tar bort vårt bästa alternativ i försvarets mitt. Belletti och Ferreira är utmärkta alternativ, även om Ferreiras insats mot Blackburn knappast imponerade. Kakuta kommer med stormsteg och han var förmodligen Chelseas bäste spelare mot Apoel. Han har dock en ev avstängning fortfarande hängande över sig. Joe Cole kom igång bra, men har slocknat ordentligt i de senaste matcherna. Deco är inkonsekvensen personfierad. Ballack har tappat den utmärkta formen från säsongens inledning efter flera små jobbiga skador. Mikel är Mikel. Ibland fantastisk som mot Arsenal och ibland gör han de värsta misstag man kan tänka sig.

Nu är det fan i mig upp till bevis mot Everton. Tre poäng är ett måste. Everton är just nu ett skakat lag och kan vi inte slå dem på hemmaplan då måste vi börja ifrågasätta om Ancelotti gör en Scolari – jag tror inte det, men frågan måste ställas om vi inte klart slår Everton oavsett hur bra lag det än är i grunden.

 

Lindy

För fakta och initierade kommentarer om Chelsea FC